Tillbaka
Babylon Blues: I Labyrintens hjärta

Albumrecension ur Hallandsposten 1986 Text: Martin Jönsson

Live är det här bandet en ursinnig kraft av ett slag jag bara känt från något enstaka band sedan Ebba Gröns storhetstid. Och även om en del utlevelse alltid försvinner på skiva är även Babylon Blues förstlingsverk "I labyrintens hjärta" en rock-Lp som slår hårt och länge. Felfri är den visserligen inte på något sätt. Framför allt är det lätt att till en början hänga upp sig på Strys lite grötiga sång och en del svårfångade, ryckiga låtar - men vem har sagt att rock ska vara lättsmält?

På en sådan här Lp finns något som är tusen gånger viktigare än lättnynnade melodier. Kalla det engagemang eller vad ni vill, men det är rock som verkligen känns - som det bara inte går att slölyssna på. Rock som är ilsken och passionerad på samma gång, utan några trött rebellposer.

Stry vrålar och sjunger på sitt stötiga sätt med en inlevelser som inte står Thåströms starkaste stunder långt efter - och trots textrader som inte alltid är särskilt speciella går det aldrig att ta fel på känsloläget i någon låt. Eller att undvika att bli berörd.

Upprorsandan i "Har vi inte..." och "En stenig väg". Den enkla köttsliga lusten i "Städer". Den vansinniga kärleken i den mästerligt primitiva "Jag är kär" - ja, ge mig lite mer utrymme så räknar jag upp de övriga låtarna också. Här finns inte ett spår som faller utanför ramen. Inte ett - även om del gamla Nationalteatern-anhägare kanske får slag av den underbart brutala versionen av "Jack the Ripper".

Musikaliskt får ni hitta era egna referenser. Själv stoppar jag in plattan nånstans mellan Ebbas "Kärlek & Uppror" och Gun Clubs "Fire of love". Och njuter ohämmat av att höra Micke Vestergrens gitarrer går genom eld och vatten från det ena spåret till det andra. Den mannen har alltid varit intressant, men här är han direkt femstjärnig - från de fräcka garage-country-riffen till de makalösa solosticken. Och i "Städer" låter han och Stry som ett helt kommando Big Country/Simple Minds-gitarrister...

Mycker berömmande omdömen - men allt är välförtjänt. Den här Lp:n träffar med en hundraprocentig precision. Och det här bandet behövs vansinningt väl i det svenska rockklimatet idag. Missa det inte.