Stry: Plastålektrik
Albumrecension ur Norrköpings tidningar 910406 Text: Jörgen Olsson
Stry Kanarie har ryckt upp sig. Sedan förra plattan, den med Babylon Blues, har denne nordskånske punknestor gjort en musikalisk och idémässig hårlyftning som är beundransvärd. Förra albumet var okej, men tjatigt i längden, men här har Stry åstadkommit en rockplatta med betydligt mer framträdande personlig prägel än på länge. Plastålektrik är, titeln till trots, betydligt mindre maskinell - det låter helt enkelt roligare och här finns många flera riktigt bra låtar än på sensaste plattan. "Flickan med Det" var en trist och oroande förelöpare när den kom på singel, men plattan är betydligt bättre än så. De inledande tre låtarna, "Skaka hand", "Diggar du sånt" och "Laddat lugn" är suveräna, livskraftiga rockmelodier med driv och egensinnighet, och plattan avslutas imponerande med "Vackra tal" och "Ta mig hem". Däremellan sviktar det något - på sina ställen rejält, och det kan vara svårt att förlika sig sig med Strys ofrånkomliga Imperiet-tendenser - men summan blir ändå en angenäm, stundom sotartat bra, rockplatta.
|