Skånes finaste
Artikel ur Fuzzbox Magazine. Text: Stefan Axell
"Garbochock Lp-debuterar om någon vecka. Ett femmannaband i lustiga glasögon. Soundet är tätt och attraktivt. Anna Gustafsson spelar knapp, men mycket effektiv Doors-orgel, Binkie växer på trummor och Mikael Vestergren är en fantastisk inlevelsefull rockgitarrist. Synd då att låtarna inte är bättre. Låter oftast som ett hack på Doors "When the musics over". Sångaren - Stry Terrarie försöker svälja mikrofonen. En utsökt posör, men obegriplig sångare."
MÅNS IVARSSON, Expressen (Den märkliga Malmöscenen)
Ja, så beskrev den något skeptiske Måns Ivarsson Garbochock när de 1980 släppte sin första och enda LP Ritual.
Lite mer än 20 år senare är Garbochock aktuella återigen efter det att deras Ritual återutgetts, om än i lite annan utformning, på CD. Enligt utsago ska utgivningen ha skett helt på Joakim Thåströms begäran.
Thåström, förmodligen Sveriges största fan av Stry Terrarie.
"Stry är den enda svenska artist som kommer nära genialitet", har han sagt bland annat i en intervju med Mikael Sörling för tidningen Close Up för några år sedan.
Garbochock - Stry Terrarie.
Två begrepp inom svensk rockhistoria som kanske inte fått det utrymme som det sig ärligen förtjänar.
Även om nu Måns Ivarsson inte håller med mig i detta påstående.
Historien börjar på den skånska slätten i slutet av 70-talet, närmare bestämt trakterna kring Klippan och Perstorp - Strys hemvist, i band som Riot och Push. Efter att ha varit över i England, sett Sex Pistols på 100 club, kommit tillbaka och uppträtt full på scen var det dock slutspelat för Stry i dessa konstellationerna. Den musikaliska karriären tog i stället fart i band som Kriminella Gitarrer och Besökarna och ledde så småningom fram till Garbochock.
Vid det laget hade Stry Terrarie flyttat från norra Skåne och bosatt sig i Malmö. Strys officiella anledning: "Klippan var för litet, det var ingen fart".
Andra påstår att flytten berodde på Stry Terraries stora raggarskräck.
Garbochock bestod av låtskrivaren och sångaren Stry Terrarie, Mikael Vestergren (gitarr), Jan Karlsson (bas) samt de två fd Besökarna Binkie Liljegren (trummor) och Anna Gustafsson (orgel). Bandet levde och repade i det numer smått legendariska Gettot i Malmö City.
I en intervju med Expressens Mats Olsson 1980 berättade Stry om arbetsfördelningen i bandet.
- I Garbochock jobbar vi kollektivt. Det kan börja med att jag har några lösa ackordsföljder, sen lägger alla i gruppen sin bit till helheten och sist skriver jag en text. Vi funkar jävligt bra ihop - om jag till exempel har de mer långtgående idéerna, så har Micke en massa bra idéer när det gäller detaljer i själva inspelningsögonblicket.
Vad Garbochock egentligen spelade för musik är det många som haft sina egna versioner av, förenklat kan man kanske nöja sig med att kalla för en produkt av den engelska punkvågen i tidig svensk version.
För Stry Terrarie ter detta sig dock alls inte i närheten av sanningen.
På scen bjöd Garbochock ofta på osannolika versioner av osannolika nummer som Pink Floyds "Set the controls for the heart of the sun", Nancy Sinatras "These boots are made for walking" eller Status Quos "Paper Plane", låtar som knappast hör traditionell svensk punkinfluens till.
-Jag tänder ofta på strukturen i låtar jag hör, det sätt som de är uppbyggda på. Och det är klart man influeras. Versen i "Kan Kan Flickor" skrev jag efter att hört Marvin Gayes "I heard it through the grapevine", i "Repulsiv" finns "Satisfaction", "Malmö City" är en Ebba Grön- låt och "Fusion" skulle egentligen ha blivt en ny "Hot Stuff"..., säger Stry Terrarie i Mats Olssons intervju.
Den inbitne Thåström-fantasten är självklart redan medveten om att Ebba Grön gjorde Malmö City en gång i tiden, Joakim Thåström spelade Afrika vid en spelning i Lund förra året och på senaste singeln Höghussång har Repulsiv som b-sidelåt.
Just Ebba Grön blev också bandet som Stry Terrarie hamnade i efter det att Garbochock efter en LP och två singlar lade ner verksamheten.
Varför det blev just Ebba Grön vet han knappt själv.
Eller som han i en intervju med fanzinet Skrutt förra sommaren utryckte det:
- Jag vete fan om de verkligen hade nytta av en flummig skåning där. Det var en ganska bra enhet som det var har jag en känsla av. Jag hade träffat dem redan de hade gett ut sin första singel. Vi träffades en hel del innan och sen vete fan hur det gick till. Jag blev inbjuden först att göra någon slags filmmusik till den här filmen Operation Leo, jag gjorde Scheisse först. Sedan pysslade jag med det och när Garbochock lade ner så frågade de mig. Det var helt klart turnéer än vad vi gjorde med Garbochock. Men jag vete fan om jag gjorde så värst mycket nytta. Inte musikaliskt i alla fall för jag är egentligen inte bra på att spela någonting.
Stry blev i och med Ebba Grön något av Thåströms vapendragare nummer ett och har så också varit genom åren.
Rymdimperiet och Imperiet tog vid efter Ebba och under Thåströms soloår och tre skivor med Peace Love and Pitbulls har Stry alltid dykt upp som co-writer då och då.
Stry Terrarie har helt enkelt aldrig legat på latsidan.
-Den tid som inte upptas av repningar, spelningar eller inte inspelning är ett tomrum. Jag kan helt enkelt inte komma på något annat att göra...
När året är 2002 står Stry med en återutgivning av en gammal Garbochock-skiva. Men hemma, som fortfarande är Skåne och Malmö, skrivs det fortfarande för fullt. Med sann punkattityd är det viktiga för Stry dock inte att få det utgivet.
- Det är väl ingen som vill höra det jag gör ändå, har han sagt vid något tillfälle.
Vill man så finns det dock tillgång till Strys musik, allt eftersom dyker hans nya verk upp på den officiella hemsidan www.stry.kajen.com.
En gammal rockräv men i en ny kostym, värt att ta en närmare titt på.
|