Marcus Birro om Stry
Intervju med poeten, författaren och radiokrönikören Marcus Birro i september 2002.
 Hur kommer det sig att du började lyssna på Stry?
Oj, när fan var det? Ebba gick ju i täten. Jag hade ju hört Garbochock och tyckte de var skitbra och sen dök han ju upp på Sheisse-singeln. När Ebba somnade in så vaknade Rymdimperiet och det var nog då det sparkade igång. Golva mig och allt det där, det var så jävla bra. ÄR så jävla bra. Sedan började man ju rota runt i skivhyllorna på stan och hittade en massa guld.
Vilket är ditt starkaste Stry-minne?
Jag såg Stry med band, Eggis och dom på Valvet i Göteborg. Det var nog 1991. Valvet var punkarnas sista fäste men det finns inte längre. Fan vet om det inte var Stry som rev det för alltid den där kvällen. Banden som kom dit var nästan alltid för stora för lokalen, den var mikroskopisk. Stry var bäst den kvällen, helt magnifik. Jag fick sjunga med i Sponkad, eller, jag fick micken och vrålade med. Det var sagolikt bra.
Vilken är den bästa texten/låten?
Det är så många... Raden "vacker som en videoapelsin" är genial i sin förvirring. "Bombträffspojk" är ett genialt ord. Sponkad, Städer, Anna Greta Leijons ögon, Glädje kan va danska barer, Utanför eden...och fan glöm aldrig den där lilla plattan med Rymdimperiet, med Golva mig. "Nere på golvet spelar ingenting nån roll". Det är så bra!
Har Stry påverkat ditt sätt att skriva?
Strys sätt att närma sig svenska språket är fantastiskt fritt från rädslor, verkar det som. Han dundrar in i språkparken med bulldozer, det är så befriande. Han har betytt oerhört mycket och är fortfarande, enligt mig, Sveriges i SÄRKLASS mest underskattade rockmusiker. Han står omskriven i min senaste roman till och med...med ett citat. Sätt valfri platta av herrn i händerna på alla niondeklassare till våren...
|